Tag Archives: Oacceptabelt

Så behandlas kvinnor i det så kallade jämställda Sverige idag

Jag satt med min tekopp på förmiddagen och sippade på mitt te samtidigt som jag satt och slöläste artiklar på Aftonbladets hemsida. Jag var på lite halvdåligt humör, utan anledning egentligen, och kände mig lite allmänt sipp och disträ. Fastnade för en artikel som handlade om en kvinna som för ett år sedan fött barn på en parkeringsplats då två sjukhus vägrat att ta emot henne. I minus sex grader och endast iförd bh föder hon sitt barn till världen. Tokrolig story då allt gick bra. Eller? Kanske mer en helt jävla fucked up story då det är helt sinnessjukt att det över huvud taget inträffat i Sverige 2015. Jag funderar över alla de artiklar jag just skrivit då olika instanser inom vårdsektorn om och om igen beskriver den desperata situationen inom vården. Alla efterlyser att kunna erbjuda en säker och trygg vård och menar att det inte är möjligt med dagens förutsättningar då man snarast skär på ner på resurserna fast vårdbehovet ökar.

Jag känner att jag blir på ännu sämre humör. Funderar över hur det är möjligt att situationen ens uppstått. Funderar över vården, över Sverige som välfärdsland, över rimligheten i det inträffade. Drar det lite längre och kan inte låta bli att tänka att jag faktiskt tror att förlossningsvården sett annorlunda ut om män fött barn. Svär över patriarkala strukturer som stödja av både män och kvinnor på olika nivåer i samhället.

Blir ännu argare när jag fortsätter och läsa och surfar in på en artikel som handlar om en våldtäktsdom där förövarna får lindrigare straff då det inte utfört våldtäkten samtidigt utan en i sänder vilket gör att våldtäkten inte anses som grov och heller inte klassas som gruppvåldtäkt. Tankarna börjar snurra. Börjar bokstavligt visualisera hur man skall få in två penisar i en vagina på en och samma gång. Vrider på bilden i mitt huvud och försöker få fram en vinkel där det hela är fullt möjligt rent fysiskt. Ursäkta min okunskap, men jag får inte till det. I vilket fall är det bättre att stå på kö och våldta en i taget för alla oss som inte visste det. Då är våldtäkten inte grov utan bara högst normal. Bra att veta. Det är bra att vi gör skillnad på våldtäkt och våldtäkt anser systemet. Det finns nämligen olika grader för hur kränkande det kan vara. Jag trodde i min enfald att alla våldtäkter var grova då jag för min del anser att det inte kan vara annat än grovt om man våldför sig på någon sexuellt. Jag och flera med mig har visst missat poängen enligt regelverket som är praxis i dagens jämställda Sverige. Kanske finns det ”våldtäkt fun light”, ”frivillig våldtäkt”, ”skyldig dig själv-våldtäkt”, ”bara lite våldsam våldtäkt” och så givetvis ”den normala våldtäkten”. Ja, den självklara våldtäkten som vi alla har hört talas om. Känns bra att förmedla det till mina tre döttrar då de växer upp. Det finns bara en våldtäkt och den är grov. Att förgripa sig på någon är oacceptabelt. Det kommer jag att förmedla till mina barn. Inget dravel om nyanser hit och dit. Blir äcklad och kräkfärdig då jag läser sådana ord som på något vis normaliserar en sådan sjuk handling.

Läser vidare. Man frias fast han uppenbarligen har tvingat en åttaåring att röra på hans könsorgan. Man kan nämligen inte bevisa att han inte sov fast han hade ögonen öppna. Där någonstans orkar jag inte läsa mer och hoppar i ren försvarsmekanism över till att läsa om att den tidigare hånade magväskans come back på modearenan. Men det hjälper inte den obehagliga olustkänslan hänger kvar, och något annat är knappt möjligt. Sitter vid mitt skrivbord och blickar ut över ett gråmulet Stockholm. Mina fönster är nytvättade sedan igår och världen ser lite renare ut för den sakens skull men verkligheten är fortfarande grå och inom vissa områden nattsvart. Jag känner hopplöshet, ilska, frustration. Visst har många kvinnor i Sverige det bättre än på andra håll i världen men så länge situationen ser ut som den gör förstår jag inte varför det ska skänka någon tröst över huvud taget. Varför jämföra med de länder där kvinnor har det sämre? Vi har kommit en bit på väg, men oj, det är en lång väg kvar att gå. Lika lön för lika arbete, ett samhälle som behandlar båda könen med likvärdig respekt. Jag ser inte det. Den som tror att Sverige är jämställt är blind och naiv. Kanske till och med lite korkad. Internationella kvinnodagen är det den enda dagen på året kvinnor ska behandlas med normal värdighet och respekt? Årets övriga 364 dagar då? Det här håller inte.

Jag ser inte olika öppettider på badhusen som rätt väg att gå. Jag ser att man redan på dagis pratar om allas lika värd och om respekt. Jag ser att man inom skola och olika verksamheter kontinuerligt och idogt talar om alla människors lika värde och om respekt för individen. Oavsett kön. Jag vill att man tar det seriöst från början. Det här är inget vi kan skämta bort eller bara strunta i. Det krävs en förändring nu. Vi har inte tid att vänta. Det här är inte ett jämställt Sverige anno 2016 för mig. Är det det för dig?